Djurvälfärd är ett växande politikområde. Samhällsdebatten om djurens välmående blir allt starkare, och medborgarna väntar sig att djur får bättre skydd och högre uppskattning än i dag. I det gällande regeringsprogrammet finns flera skrivningar om åtgärder för att främja djurvälfärden. Det är viktigt att Finland fortsätter att stärka djurvälfärdspolitiken och ställer upp ambitiösa mål för att förbättra djurvälfärden.
Centrala åtgärder inom djurvälfärdspolitiken behandlas i ett förslag som djurskyddsombudsmannen publicerat tillsammans med Djurens välfärdscenter. Förslaget lyfter fram frågor som gäller djurvälfärden och förutsätter politiska beslut för att stimulera samhällsdebatten om dessa frågor. Politikrekommendationen riktar blicken mot den närmaste framtiden och den kommande valperioden.
Förslagen i politikrekommendationen framhäver behovet av kontinuitet i fråga om de politikåtgärder som vidtas för att förbättra djurvälfärden och introducerar också nya initiativ för förbättring av djurvälfärden.
Vi presenterar följande rekommendationer i politikrekommendationen:
Djurvälfärden bör föras framåt med nya förordningar och reform av gamla förordningar
Det är viktigt att arbetet med lagen om djurvälfärd blir färdigt under den här regeringsperioden, efter 12 års beredning. Under nästa valperiod fattas beslut som är av avgörande betydelse för djurvälfärden genom att förordningarna om djurvälfärd reformeras med stöd av lagen om djurvälfärd.
Med stöd av lagen bör statsrådets förordningar om åtgärder som gäller djur och om förädling av djur ges så snart som möjligt. Möjligheterna att ingripa i förädling som är skadlig för djurvälfärden bör säkerställas med förordningen om förädling av djur. Den mest angelägna av de artspecifika förordningarna är förordningen om skyddet av pälsdjur, vars reform inleddes redan år 2013. Även förordningen om sällskaps- och hobbydjur bör reformeras och reglering om tillåtna sällskapsdjurarter införas, och förordningen om identifiering och registrering av katter bör göras färdig.
Tjänsten som djurskyddsombudsman bör göras ordinarie
Tjänsten som djurskyddsombudsman har grundats två gånger på viss tid, åren 2013–2015 och 2020–2023. Det är viktigt att man i det kommande regeringsprogrammet sköter om att tjänsten får en fortsättning, så att det intressentgrupparbete och den verksamhet för att förbättra djurvälfärden som gjorts under den nuvarande tjänstens verksamhetsperiod får kontinuitet och stödjer det långsiktiga utvecklandet av tjänsten. I Finland behövs en myndighetsaktör som följer upp och utvärderar lagstiftningens utveckling och de samhälleliga besluten med perspektiv på djurvälfärden och som skapar samtalskontakter och samarbete mellan olika aktörer för att förbättra djurvälfärden. På samma sätt som i fråga om andra ombudsmän borde djurskyddsombudsmannens tjänst regleras i lag, och tjänsteinnehavaren borde ha tillgång till annan personal.
Djurdelegationernas arbete bör utvecklas för större genomslag och uppmärksamhet fästas vid de vilda djurens välfärd med hjälp av en ny delegation
Just nu finns det tre nationella djurdelegationer i Finland: för produktionsdjurens välfärd, för sällskaps- och hobbydjurens välfärd och för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål. Det finns anledning att utveckla genomslaget av delegationernas arbete och att bredda synen på frågor som gäller de vilda djurens välfärd. Finland behöver en ny delegation för de vilda djurens välfärd som stödjer samarbetet mellan myndigheterna och intressentgrupperna och som lägger fram förslag och avger utlåtanden i syfte att långsiktigt förbättra de vilda djurens välfärd. Det är också viktigt att förstärka diskussionen om djuretik i delegationerna.
Djurvälfärd bör upptas som en del av det hållbara livsmedelssystemet
Finland har förbundit sig att främja hållbar produktion och konsumtion av livsmedel. Vid övergången till en hållbar kost bör fokus sättas på människornas, djurens och miljöns gemensamma välfärd. Djurvälfärden bör ses som en väsentlig del av det hållbara livsmedelssystemet, och den bör beaktas vid valet av metoderna för att minska klimatutsläppen från livsmedelsproduktionen. Det är viktigt att införandet av djurvälfärdsmärkning främjas genom politisk styrning i syfte att förbättra konsumenternas valmöjligheter och göra det möjligt att producenterna får ersättning för sina satsningar på djurvälfärd.
Läs politikrekommendationen i sin helhet: Förslag till centrala åtgärder för förbättring av djurvälfärden (pdf).
Text: Saara Kupsala, djurskyddsombudsman, samt Tiina Kauppinen och Satu Raussi, Djurens välfärdscenter
Foto: Olli Leino
