Skip to content

Tjänsten som djurskydds­ombudsman förlängs inte

8.9.2023Blogg

Djurskyddsombudsmannens arbete upphör efter årsskiftet eftersom den tidsbundna tjänsten som djurskyddsombudsman inte förlängs. Beslutet motiveras med ekonomiska skäl. Finansieringen styrs till exempel till behandling av fågelinfluensa.

Den nuvarande tidsbundna tjänsten (2020–2023) grundar sig på en skrivning i statsminister Marins regeringsprogram. Tjänsten som djurskyddsombudsman har varit tidsbunden även tidigare under 2013–2015, under Katainens regeringsperiod.

Historien upprepar sig eftersom tjänsten inte fick någon fortsättning efter regeringsskiftet. Statsminister Sipiläs regeringsprogram innehöll inga mål för att främja djurens välbefinnande. Indragningen av tjänsten motiverades då med att man vill använda statens knappa medel inom delområdet djurens välbefinnande för totalreformen av djurskyddslagen. I det nuvarande programmet för statsminister Orpos regering nämns inte tjänsten som djurskyddsombudsman.

Den nuvarande visstidstjänsten upphör 31.12.2023, då verksamheten stängs. Ännu denna höst fortsätter dock verksamheten för att förbättra djurens välbefinnande som vanligt.

Vad är djurskyddsombudsmannen? Djurskyddsombudsmannen har till uppgift att främja och förbättra djurens välbefinnande genom uppföljning, initiativ, förslag, utlåtanden och annan påverkan stödja och främja samarbetet mellan olika aktörer i syfte att förbättra djurens välbefinnande delta i olika delegationers och arbetsgruppers arbete i anslutning till djurens välbefinnande. Djurskyddsombudsmannen är i sitt arbete en självständig och oberoende myndighetsperson. Djurskyddsombudsmannens verksamhetsområde omfattar alla djurgrupper som människor har att göra med, till exempel produktionsdjur, hus- och hobbydjur, försöksdjur och vilda djur. Djurskyddsombudsmannen främjar djurens välbefinnande på en allmän samhällelig nivå. Djurskyddsombudsmannen tar inte ställning till enskilda fall och utövar inte djurskyddstillsyn. Tjänsten som djurskyddsombudsman (2020–2023) administreras av Livsmedelsverket och stationeringsorten är Seinäjoki.

Djurskyddsombudsmannens tjänst bör regleras i lag

Djurskyddsombudsmannens ställning i Finland har inte tryggats genom lagstiftning. Liksom de övriga ombudsmännen borde också djurskyddsombudsmannens tjänst och uppgifter regleras i lag. Tjänsten som djurskyddsombudsman behandlades i samband med beredningen av lagen om djurvälfärd. I mina utlåtanden förordade jag att tjänsten skulle skrivas in i lagen om djurvälfärd, men tjänsten inkluderades inte i regeringens proposition.

Utskotten behandlade tjänsten som djurskyddsombudsman i samband med lagen om djurvälfärd. Miljöutskottet ansåg det vara viktigt att tjänsten som djurskyddsombudsman blir ordinarie och att tillräckliga resurser reserveras för detta.

Jord- och skogsbruksutskottet uttryckte i sitt betänkande att man också anser att djurskyddsombudsmannens verksamhet är viktig och anser att behovet av en ordinarie post bör utredas. Jord- och skogsbruksutskottet fäste också uppmärksamhet vid att trygga tillräckliga resurser i förhållande till effektiviteten samt säkerställa bred kompetens i en omfattande uppgift som berör flera djurarter. Utskottet ansåg också att en lämplig benämning i analogi med andra myndigheter som sköter motsvarande uppgifter är djurombudsman.

Delegationer: vi behöver en permanent djurombudsperson

Delegationen för animalieproduktionsdjurens välbefinnande och delegationen för sällskaps- och hobbydjurens välbefinnande tog i vår ställning för att göra tjänsten som djurskyddsombudsman ordinarie och förordade samtidigt att benämningen ändras till djurombudsperson. Att omvandla tjänsten till en ordinarie tjänst ansågs ge kontinuitet och förutsägbarhet till att främja djurskyddet och djurens välbefinnande i samhället. Delegationen för sällskaps- och hobbydjurens välbefinnande ansåg att riskerna för att djurens välbefinnande försämras ökar i en dålig ekonomisk situation, och därför är det allt viktigare att arbetet som utförs av en myndighet som arbetar för djuren fortsätter och att djurfrågor tas upp i den allmänna debatten.

Delegationen för animalieproduktionsdjurens välbefinnande konstaterade i sitt ställningstagande: ”Djurombudspersonen är i första hand en neutral aktör som representerar djuren och stöder sig på forskningsrön och som på allmän nivå ökar informationen om förbättring av djurens välbefinnande i det samhälleliga beslutsfattandet, den politiska diskussionen och beredningen av lagstiftningen.” Ombudsmannen ansågs ha en viktig roll i att förebygga polariseringen av diskussionen genom att föra olika intressent- och intressegrupper till samma diskussionsforum. Dessutom ansåg delegationen att ombudsmannen i sin uppgift ska främja utvecklingen av incitament för djurens välbefinnande och avlägsnandet av hinder för djurens välbefinnande, vilket gör att tjänstens effektivitet konkretiseras även i husdjursproducenternas vardag och på gårdsnivå. Representanter för producentorganisationerna gav dock inget stöd för att omvandla tjänsten till ordinarie, utan de anmälde avvikande mening till delegationens ställningstagande.

Djurens välbefinnande främjas som långsiktigt arbete

Djurskyddsombuds­man Saara Kupsala och Djurens välfärdscentral's Satu Raussi.

Under den gångna ämbetsperioden har jag samarbetat på bred front med olika aktörer för att förbättra djurens välbefinnande. Samarbetspartner är till exempel Djurens välfärdscentral, andra myndigheter, organisationer, forskare och experter inom området. Under ämbetsperioden har jag träffat flera aktörer som arbetar med djurens välbefinnande och hört olika intressentgruppers åsikter under de evenemang som vi ordnar.

Under tjänstens gång har vi ordnat flera evenemang med hjälp av vilka man har förmedlat forskningsdata om djurens välbefinnande till deltagarna och hört förstahandsinformation om aktuell praxis för djurhållning och behandling av djur. Rundabordssamtal har fört intressentgrupperna till ett gemensamt bord för att höra varandras åsikter samt erbjudit ett kontrollerat forum för att skapa en gemensam lägesbild och överväga lösningar.

Att höra flera aktörer och delta i delegationerna för djurens välbefinnande ger djurskyddsombudsmannen en unik ställning att skapa en omfattande helhetsbild av djurens välbefinnande och de aktuella behoven av att förbättra välbefinnandet. Dessa ger en stadig grund för att främja den samhälleliga diskussionen och diskussionen mellan intressentgrupperna som handlar om djurens välbefinnande. Ombudet kan genom sina förslag och utlåtanden fästa olika aktörers uppmärksamhet vid behoven av att förbättra djurens välbefinnande och sträva efter att främja förändringen i de objekt som är mest kritiska med tanke på djurskyddet.

Tjänsten som djurskyddsombudsman behövs

I mitt arbete har jag lagt märke till att det i vårt samhälle finns ett tydligt behov av en självständig och oberoende statlig myndighet som har till uppgift att främja och förbättra djurens välbefinnande. En sådan myndighet behövs för att lyfta fram djurfrågor och djurens välbefinnande i samhällsdebatten och beslutsfattandet.

Finland har varit progressivt, eftersom endast få länder har djurskyddsombudmän. Samhällets attityder till djur förändras kraftigt och diskussionen kring djurtemat blir livligare. Djurens välbefinnande är en viktig fråga för medborgarna och enkäter visar att man vill förbättra djurens välbefinnande och skyddandet av djuren.

Djurens välbefinnande påverkas av många författningsreformer och djurskyddsombudsmannen behövs för att följa upp och kommentera bestämmelserna så att djurens välbefinnande beaktas i dem. Med stöd av lagen om djurvälfärd som träder i kraft i början av nästa år utfärdas flera förordningar som har en avgörande inverkan på djurens välbefinnande. För att uttala sig om dessa ändringar i förordningarna behövs vetenskaplig forskningsinformation som djurskyddsombudsmannen skaffat och en helhetssyn på djurskyddets tillstånd i vårt land.

Djurens välfärdspolitik är ett område med få resurser i Finland. Målsättningen görs i viss mån på regeringsprogramnivå, men målsättningen för djurens välbefinnande är varken långsiktig eller visionär. Strategin för att främja djurens välbefinnande bör vara kontinuerlig och långtgående.

Avbrott mellan tidsbundna tjänster är skadliga och förbrukar resurser. Det tar tid att starta om verksamheten och återupprätta nätverken. Därför bör ombudet garanteras möjlighet att hjälpa aktörerna inom branschen att främja djurens välbefinnande på ett målinriktat och planmässigt sätt.

I Finland borde det inrättas en permanent tjänst som djurombudsperson, vars uppgifter regleras i lag. Detta skulle trygga verksamhetens kontinuitet och långsiktighet. Benämningen djurombudsperson beskriver verksamheten bättre, eftersom man i uppgiften främjar och förbättrar djurens välbefinnande på ett övergripande sätt. Ombudsmannen bör ha tillgång till annan personal och tillräckliga resurser ska tryggas för skötseln av uppgiften.

Saara Kupsala

Läs mer

Djurskyddsombudsmannens blogg 9.9.2015 (på finska): Djurskyddsombudsmannens arbete upphör

Miljöutskottets utlåtande MiUU 44/2022 rd: Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om djurvälfärd och till lagar som har samband med den

Jord- och skogsbruksutskottets betänkande JsUB 33/2022 rd: Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om djurvälfärd och till lagar som har samband med den

Ställningstagande av delegationen för animalieproduktionsdjurens välbefinnande 1/2023 till jord- och skogsbruksministeriet (på finska): Djurombudsman, 23.3.2023

Ställningstagande av delegationen för sällskaps- och hobbydjurens välbefinnande 5.4.2023 (på finska): Finland behöver en ordinarie tjänst som djurombudsman

Djurskyddsombudsmannens verksamhetssammanfattning 2020–2022.