Utlåtande om utkastet med förslag till lag om djurvälfärd och till lagar om ändring av vissa lagar som har samband med den
Jord- och skogsbruksministeriet, begäran om utlåtande VN/12277/2021.
Allmänna kommentarer om lagförslaget
Jag uppskattar att lagreformen eftersträvar en ändring av djurskyddets rättsliga grund i syfte att förbättra djurens välfärd som helhet. Att inkludera respekten för djur i lagens syfte tillför lagens grunder ett nytt element som betonar djurets värde. Djurens egenvärde borde dock erkännas i lagtexten. Respekten för djur och främjandet av djurens välfärd grundar sig på tanken att djuret i sig har ett värde som en kännande varelse.
Kraven som gäller djurens väsentliga beteendemässiga behov hör till de viktigaste reformerna i utkastet till lag. Det motsvarar den rådande vetenskapliga uppfattningen att djur har medfödda beteendemässiga behov, som leder till försämrad välfärd hos djuret om de förhindras. Samtidigt hänför sig de viktigaste bristerna i utkastet också till kraven som gäller de beteendemässiga behoven. Det är berömvärt att utkastet förbjuder att djur fortlöpande hålls uppbundna och det finns konstruktioner som hindrar djuren från att vända sig på den permanenta djurhållningsplatsen. Till följd av denna skrivning avstår man från bås för köttboskap och spiltor för hästar samt långvarigt hållande av suggor i insemineringshäckar efter en övergångstid. Det blir också förbjudet att bygga och ta i bruk nya båsladugårdar och grisningshäckar. Utkastet till lag förbjuder dock inte båsladugårdar för kor och kvigor som hålls för mjölkproduktion och hållande av suggor i grisningshäckar under övergångstiden, vilket strider mot kraven som gäller djurens väsentliga beteendemässiga behov i utkastet. Även dessa djurhållningsformer borde förbjudas efter en övergångstid.
Europeiska kommissionen och parlamentet har stött europeiska medborgarinitiativ som förbjuder buruppfödning av flera typer av produktionsdjur. Kommissionen informerade i juni om avsikten att ge ett förslag till lagstiftning i frågan före slutet av 2023. Utredningarna med anknytning till beredningen av lagen om djurvälfärd fokuserade på djurhållning där djur hålls uppbundna eller i konstruktioner som hindrar djuren från att vända sig, men inte i större utsträckning på buruppfödning. Det skulle dock vara motiverat att beakta kommissionens meddelande i utkastet till lag. I äggproduktionen i Finland pågår för närvarande en övergång från uppfödning i inredda burar till olika slags golvhönserier, och i lagen bör också ingå en skrivning om att avstå från användningen av inredda burar efter en övergångstid. Skrivningarna i utkastet om djurens väsentliga beteendemässiga behov förutsätter att förhållandena inom pälsdjursuppfödningen förbättras så att de motsvarar djurens behov. Även pälsdjursuppfödningen bör övergå till djurhållningsformer som möjliggör arttypiskt beteende, på motsvarande sätt som annan uppfödning av produktionsdjur har börjat avstå från buruppfödning som kraftigt begränsar djurens beteende och rörlighet.
Kravet på smärtlindring i samband med smärtsamma ingrepp är en viktig reform jämfört med gällande lagstiftning. Bestämmelsen borde dock preciseras på så sätt att tillräckligt effektiv smärtlindring ska användas under och efter ett smärtsamt ingrepp. Grisars välfärd förutsätter att man avstår från kirurgisk kastrering av galtar. Under övergångstiden ska man sörja för effektiv smärtlindring, vilket innebär bedövning och användning av antiinflammatoriska läkemedel.
Det är ett erkänt faktum att verkställandet av djurskyddslagstiftningen bör effektiveras för att ingripa i avel som har en ogynnsam effekt på djurens välfärd. Preciseringen och specificeringen av bestämmelsen om avel i utkastet är mycket välkommen. Det är viktigt att ingripa i avel som är skadlig för både sällskaps- och produktionsdjurs välfärd i högre grad än för närvarande. För sällskaps- och hobbydjurens del har bland annat överdriven betoning av vissa utseendemässiga drag lett till allvarliga problem med tanke på djurens välfärd. Bland produktionsdjuren har strävan att öka avkastningsförmågan till det yttersta lett till motsvarande problem. Veterinärernas skyldighet att anmäla ingrepp som de utfört på katter och hundar på grund av ärftliga defekter är en välkommen reform. En förordning med närmare bestämmelser om avel behövs så snart som möjligt för att stödja tillsynen. Utkastet till lag ger dock inga verktyg för att ingripa i avel som sker utanför vårt lands gränser. Det är problematiskt i synnerhet med tanke på aveln bland produktionsdjur, som hänger samman med avel på internationell nivå.
Kravet på kontinuerlig tillgång till dricksvatten på permanenta djurhållningsplatser för däggdjur och fåglar är en viktig reform. De undantag som föreslås i utkastet bör emellertid granskas på nytt i ljuset av forskningsbaserade data. Behovet av dricksvatten hos iglookalvar, draghundar och vissa pälsdjur ska utredas och bestämmelser om undantag ska baseras på forskningsrön. Övergångstiden för kontinuerlig tillgång till dricksvatten för pälsdjur som används i avels bör förkortas.
Det är bra att utkastet till lag omfattar en bestämmelse om tillåtna djurarter, enligt vilken endast sådana djur får hållas som produktionsdjur, sällskaps- och hobbydjur eller cirkusdjur eller i ambulerande djurutställningar, vilkas djurhållning i praktiken kan ordnas så att de kan tillfredsställa sina väsentliga beteendemässiga och fysiologiska behov, och för vilka ändamålsenlig veterinärvård är tillgänglig.
Utvidgning av skyldigheten att märka och registrera inte bara hundar utan även katter med stöd av lagen om identifiering och registrering av djur är en betydande reform. Obligatorisk märkning och registrering av katter gör det möjligt att ingripa i de svåraste djurskyddsproblemen med anknytning till katter, det vill säga att katter överges och halvvilda kattpopulationer förökar sig fritt, samt gör det lättare att återlämna upphittade katter till ägarna. Den skyldighet som ingår i utkastet för djurägare eller djurhållare att hindra sina däggdjur från att föröka sig okontrollerat bidrar till att förebygga uppkomsten av halvvilda kattpopulationer, utöver annan välfärdsnytta.
Förbudet mot införsel av hundvalpar och kattungar i försäljningssyfte är en reform värd att understödas och ett sätt att förebygga handel med katter och hundar som importerats till Finland från valpfabriker. Det är också bra att minimikrav för innehållet i försäljningsannonser vid försäljning av hundar och katter fastställs.
De nya bestämmelserna om avlivning av fiskar som ska läggas till lagen om fiske är nödvändiga. Enligt aktuella uppgifter motsvarar fiskarnas smärtkänsla den hos övriga ryggradsdjur. Forskning i fiskarnas smärtkänsla talar för ett förbud mot catch and release-fiske som underhållning, med tanke på djurens välfärd. Försiktighetsprincipen kräver att kräftor ska bedövas innan de avlivas.
Kommunerna borde åläggas skyldighet att sörja för att ett sjukt eller skadat vilt djur som förts till kommunalveterinärens mottagning får bedömning av vårdbehovet, ges första hjälpen och överlämnas till sakkunnig vård. Mer resurser ska anvisas vården av vilda djur.
De nya kraven i utkastet till lag ger upphov till ett behov av ytterligare resurser inom tillsynen. Tillräckliga resurser borde reserveras för tillsynen över djurvälfärden och tillsyn borde ordnas även utanför tjänstetid.
Ett utlåtande med kommentarer till enskilda paragrafer (på finska) finns här.
Saara Kupsala
Djurskyddsombudsman