Utlåtande om utkasten till förordningar om förbud mot jakt på sjöfågel under jaktåren 2021–2024

16.6.2021Utlåtanden

Utlåtande om utkasten till jord- och skogsbruksministeriets förordningar om förbud mot jakt på sjöfågel under jaktåren 2021–2024

 

Djurskyddsombudsmannen arbetar med att främja och förbättra djurens välbefinnande genom uppföljning, initiativ, förslag, utlåtanden och annan påverkan. Till uppgifterna hör också att stödja och främja samarbetet mellan olika aktörer för att förbättra djurens välbefinnande och att delta i olika delegationers och arbetsgruppers arbete som anknyter till djurens välbefinnande. Tjänsten som djurskyddsombudsman finns vid Livsmedelsverket. Djurskyddsombudet är en självständig och oberoende aktör i sitt arbete. Djurskyddsombudsmannens verksamhetsområde omfattar vilda djurs välbefinnande, som påverkas av jaktlagstiftningen.

Utlåtandet gäller följande utkast till förordning:

  • Utkast till jord- och skogsbruksministeriets förordning om förbud mot användning av lockbeten som har samband med föda vid jakt på sjöfågel jaktåren 2021–2024 samt utkast till jord- och skogsbruksministeriets förordning om upphävande av 3 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning om förbud mot jakt på grågås under jaktåren 2020–2023
  • Utkast till jord- och skogsbruksministeriets förordning om förbud mot jakt på brunand under jaktåren 2021–2024
  • Utkast till jord- och skogsbruksministeriets förordning om förbud mot jakt på småskrake under jaktåren 2021–2024
  • Utkast till jord- och skogsbruksministeriets förordning om begränsning av jakt på alfågel under jaktåren 2021–2024
  • Utkast till jord- och skogsbruksministeriets förordning om förbud mot jakt på sädgås under jaktåret 2021–2022

I utkastet till förordning om förbud mot användning av lockbeten som har samband med föda föreslås att lockbeten som har samband med föda inte får användas vid jakt på sjöfågel under en period på tre år. Samtidigt är avsikten att upphäva det för närvarande gällande förbudet mot användning av lockbeten vid jakt på grågås på åker, eftersom förbudet ska utvidgas till att gälla jakt på alla typer av sjöfågel och därför omfatta även jakt på grågås.

Syftet med förbudet mot användning av lockbeten som har samband med föda är att stoppa tillbakagången hos sjöfågelpopulationerna. Det har blivit vanligare att använda föda som lockbete vid jakt på sjöfågel. När spannmål används som lockbete är det möjligt att få stora byten. Lockbeten används också i närheten av skyddsområden vid viktiga fågelvatten.

Flera av sjöfågelpopulationerna har gått tillbaka. Enligt motiveringspromemorian har bytet av de vanligaste viltsjöfåglarna – gräsand, kricka och knipa – minskat. Många sjöfågelarter är dessutom utrotningshotade. I den nationella hotbedömningen 2019 betecknas till exempel brunanden som akut hotad, sothöna och vigg som starkt hotade, stjärtand, bläsand, årta och tajgasädgås som sårbara samt småskrake, storskrake och alfågel som nära hotade.

Förbudet mot användning av lockbete vid jakt på sjöfågel är en positiv åtgärd. Förbudet är motiverat eftersom antalet individer minskar bland sjöfåglarna. Förbudet bidrar också till att främja de vilda fågelarternas välbefinnande. Med förbudet kan man minska risken för att smittsamma sjukdomar, såsom fågelinfluensa, sprids bland de vilda fåglarna. Stora mängder fåglar kan samlas på en utfodringsplats och utfodringsplatserna kan också locka andra djurarter, vilket ökar risken för spridning av sjukdomar. I promemorian nämns också att jakten vid utfodringsplatserna huvudsakligen sker i kvällsskymningen. Jämfört med jakt i dagsljus ökar risken för att misslyckas med att identifiera arterna samt risken för att skadskjuta fåglar. En skadskjuten fågel upplever mer smärta, stress, plågor och lidande. Utfodringen med spannmål kan påverka fåglarnas födointag och utvecklingen av ungarnas beteende när det gäller att hitta föda, eftersom spannmål inte hör till den näring som vilda sjöfåglar normalt väljer. I promemorian betonas också att utfodringen med spannmål kan locka fåglarna att häcka i områden som inte erbjuder tillräckligt gynnsamma miljöförhållanden för att ungarna ska klara sig till vuxen ålder.

Utöver förbudet mot användning av lockbeten som har samband med föda gäller utkasten till förordning också förbud mot jakt på brunand och småskrake i sin helhet under jaktåren 2021–2024, begränsning av jakt på alfågel under jaktåren 2021–2024 och delvis förbud mot jakt på sädgås under jaktåret 2021–2022. Brunanden har betecknats som akut hotad i den nationella hotbedömningen, medan tajgasädgåsen har betecknats som sårbar samt småskrake och alfågel som nära hotade. Internationellt har alfågeln betecknats som sårbar på grund av sin kraftiga tillbakagång. Om en sjöfågel har betecknats som hotad i Finland eller internationellt, är fredning av arten motiverad. Det är fortfarande tillåtet att jaga många av våra hotade sjöfågelarter, vilket försämrar jaktens hållbarhet och ökar förlusten av biologisk mångfald.

 

Saara Kupsala

Djurskyddsombudsman