Utlåtande om ändring av förordningen om skydd av höns

19.2.2021Utlåtanden

Utlåtande till jord- och skogsbruksministeriet om utkastet till statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om skydd av höns

 

Djurskyddsombudsmannen arbetar med att främja och förbättra djurens välbefinnande genom uppföljning, initiativ, förslag, utlåtanden och annan påverkan. Till uppgifterna hör också att stödja och främja samarbetet mellan olika aktörer för att förbättra djurens välbefinnande och att delta i olika delegationers och arbetsgruppers arbete som anknyter till djurens välbefinnande. Tjänsten som djurskyddsombudsman finns vid Livsmedelsverket. Djurskyddsombudet är en självständig och oberoende aktör i sitt arbete.

Jag har arbetat som djurskyddsombudsman sedan 1.9.2020. Jag hoppas att djurskyddsombudsmannen i framtiden finns med på sändlistan för alla begäran om utlåtande som gäller ändringar av lagstiftning om djurens välbefinnande.

14 § Värphönsmödrar

Enligt utkastet till förordning ska kraven på reden för moderhöns ändras så att de motsvarar kraven på utrymme som gäller reden för värphöns som hålls för produktion av ägg. Till följd av detta blir redet som moderhöns har tillgång till mindre. Ändringen motiveras med att moderhöns enligt rådande uppfattning inte har behov av större reden än värphöns som hålls för produktion av ägg.

Trots att storleken på moderhönsens reden minskas för att motsvara värphönsens ställer utkastet till förordning inga andra krav på förhållandena för moderhöns, som motsvarar de befintliga kraven på förhållandena för värphöns. Kraven som gäller förhållandena i djurstall för värphöns (bland annat krav på utrymme, ströbädd och sittpinnar) bör utsträckas till att gälla också värphönsmödrar, i enlighet med de nuvarande bestämmelserna i förordningen. Det är viktigt för hönsens välbefinnande att de har möjlighet att använda ströbäddar och sittpinnar. Den lag om djurs välbefinnande som är under beredning kommer att innehålla ett krav på att permanenta djurhållningsplatser om att djuren ska ha möjlighet att tillfredsställa sina väsentliga beteendemässiga behov. För hönor hör att vila på sittpinne och bada i strö till de beteendemässiga behoven, vilket har konstaterats av exempelvis delegationen för animalieproduktionsdjurens välbefinnande i delegationens utlåtande om produktionsdjur och deras väsentliga beteendemässiga behov (2014). Även värphönsmödrar bör ha tillgång till ströbäddar och sittpinnar.

15 § Kycklingar

I paragrafens 1 mom. ingår krav på förvaringsutrymmet för kycklingar. I utkastet till förordning föreslås att kraven på förvaringsutrymme för kycklingar ska sänkas. I promemorian motiveras sänkningen av utrymmeskravet med att kycklingar är mindre till storleken, eftersom avel har gjort hönsen mindre. Sänkningen av utrymmeskravet motiveras också med att kraven på utrymmen vid uppfödning av kycklingar i den nya förordningen om ekologisk produktion är mindre än kraven i den gällande förordningen om skydd av höns. I promemorian bedöms dock inte inverkan av de sänkta utrymmeskraven på kycklingarnas välbefinnande. Undersökningar tyder på att mindre uppfödningstäthet (färre än 10 ungkycklingar per kvadratmeter) minskar fjäderplockningen och förbättrar fjäderdräkten (se Janczak & Riber 2015). I utkastet till förordning föreslås emellertid att uppfödningstätheten vid golvuppfödning får vara högst 20 kycklingar per kvadratmeter, när kycklingarna är över sex veckor gamla. Forskningsrön om djurens välbefinnande ska tas i beaktande när lagstiftning om djurens välbefinnande ändras. I motiveringspromemorian borde också ingå en bedömning av inverkan på välbefinnande på basis av befintliga forskningsrön. Detta är viktigt när de resurser som är tillgängliga för djuren (i detta fall utrymme) minskas, för att eventuella risker för djurens välbefinnande ska kunna identifieras.

Det är bra att utkastet till förordning föreslår nya krav på uppfödningen av kycklingar. I paragrafens 2 mom. ingår ett nytt krav på minimiantalet anordningar för dricksvatten för kycklingar i hönserier för frigående höns. Detta är ett välkommet tillägg.

I paragrafens 3 mom. ingår ett nytt krav på sittpinnar på djurhållningsplatser för kycklingar. Enligt paragrafen ska ett hönseri ha ändamålsenliga sittpinnar som är tillgängliga för hela flocken och är utplacerade jämnt i hela hönseriet. Detta är en välkommen reform som förbättrar hönsens välbefinnande. Sittpinnar bidrar till hönsens välbefinnande på många sätt. När sittpinnar är tillgängliga redan på kycklingstadiet påverkas hönsens användning av sittpinnar som vuxna. Det är viktigt att momentet uppmärksammar att sittpinnarna ska vara lämpliga för kycklingar i alla åldrar.

I paragrafens 4 mom. ingår ett nytt krav på minimistorleken på ströbädden i hönserier för frigående höns. Detta är en välkommen reform. Paragrafen behöver emellertid precisera att ströbädden ska vara tillgänglig för alla kycklingar i hönseriet samt för kycklingar i alla åldrar. Endast en bestämmelse om minimistorleken på ströbädden garanterar inte att ströbädden är tillgänglig för alla kycklingar i hönseriet. Kravet på strö bör också utvidgas till att gälla kycklingar som föds upp i burar. Ströbädden är viktig för kycklingarnas välbefinnande oberoende av uppfödningsmetoden.

I Finland pågår en övergång till golvuppfödning av värphöns, eftersom de stora butiksgrupperna har meddelat att de slutar sälja ägg från höns som hålls i inredda burar. I inredda burar är hönsens möjlighet till artspecifikt beteende, såsom att röra sig på olika sätt och sprätta, begränsad bland annat på grund av utrymmesbrist. I syfte att förebygga problem med välbefinnandet är det viktigt att kycklingarna föds upp under liknande förhållanden som de har som vuxna värphöns. Problem kan uppstå om kycklingar som är uppfödda i bur flyttas till hönserier för frigående höns när de blir värphöns. För att klara sig i golvhönserier och hönserier med flervåningssystem för frigående höns är det viktigt att hönsen får lära sig att använda utrymmet redan på kycklingstadiet. När värpande hönor flyttas till golvhönserier bör uppfödningen unghöns flyttas till liknande uppfödningsförhållanden på motsvarande sätt.

Värphöns, moderhöns och kycklingar som hålls i burar har sämre möjligheter till artspecifikt beteende än höns som föds upp i golvhönserier. När värphöns flyttas till golvhönserier ska motsvarande åtgärd vidtas också inom uppfödningen av unghöns. I framtiden kan det också bli nödvändigt med en föreskrift om att avstå från uppfödning i inredda burar i alla produktionsskeden (moderhöns, värphöns och kycklingar). På motsvarande sätt bör man avstå från att bevilja investeringsstöd till byggande av hönserier med inredda burar för värphöns, moderhöns och kycklingar.

 

Källa:

Janczak, A.M. och Riber, A.B., 2015. Review of rearing-related factors affecting the welfare of laying hens. Poultry Science, 94: 1454–1469. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0032579119325076

 

Saara Kupsala

Djurskyddsombudsman

19.2.2021